| |
NAJADENMINNEN -- En Skeppsgosses berättelse.
Najaden, Nissans fulländade pärla, syns nu vara återbördad till det skick hon hade för femtiofem år sedan. Avmastad, arm och grå som hamnspärrsepoken i Torekov under kriget. Fram kommer då litet av minnenas kavalkad då Lasse Pihl tillsammans med Lasse Ohlsson funderar kring gamla fotografier. På bordet ligger album och framförallt två foton på skeppsgossarna Olle Urban Pihl och Kurt Fabian Pihl. Båda med ett segelförflutet på Najaden. Sexbarnsfamiljen med Lasse som lillebror från Välinge bortanför Ängelholm där även Lasse har ett marint och maritimt förflutet. Som ung elektriker tog han hyra på båten Soja från Svendborg i Danmark till Nynäshamn och därmed var Flottan intresserad av honom under värnplikten med följande avancemang till Flygvapnet samt yrkeslärarrollen nere på Söder.
 Lasse berättar livfullt om sina bröder Kurt, född 1919 och Olle född 1920, hur de som dåtida bossndrängar fick se annonsen om Skeppsgossekåren och bestämde sig för att fara ner till Karlskrona och den väntande utbildningen som framförallt var kostnadsfri. De var då 15 respektive 16 år gamla och skeppsgossekasernen deras hem. ”Gröntjänst” och undervisning till gamla realexamens nivå på vintern och segelexercis på Najaden och Jarramas och senare af Chapman under sommarmånaderna. Kiel var en mycket populär hamn för skeppsgossarna. Kurt som under 1935 var stormärsgast 305, styrbord på Najaden och hade skeppsgossenummer 58, 3 skeppsgossekår, läste vidare och blev furir 1940 med tjänstgöring på flera av våra jagare under kriget. Nya varvet i Göteborg blev hans hemvist där han fram till pensioneringen var marinpolis med konventionell polisuniform. Här fanns något lugnare vatten än under af Chapmans långresor.
 Olle, 1 skeppsgossekår nr.24, tillhörde den sist karlaskrivna kullen av skeppsgossar och seglade som skansgast (däcksgast) på Najaden 1937. Han läste också vidare och blev flottan trogen under kriget, något som höll på att kosta honom livet. Flera jagare låg förtöjda i Hårsfjärden i Stockholm 1940 då ett ohyggligt sabotage utfördes mot eskadern. Stora sprängladdningar exploderade ombord vilket förorsakade stora skador, haveri och ond bråd död. Olle satt på toaletten vilket gav ett gott skydd med båda trumhinnorna sprack och andra blessyrer men han kom undan med livet i behåll. Under sin tjänst ombord kunde han kvittera ut minersättning för passagen genom Öresund och någon ytterligare mina gick han inte på. Efter kriget läste Olle vidare på Kungliga Tekniska Högskolan som kartograf. Kungliga kartverket sökte folk från Flottan och Flygvapnet då de hade lämplig bakgrund. Jobb i Stockholm och därefter utlokaliserad till Gävle för att därefter leva som pensionär i huvudstaden .
Våra skeppsgossar är sedan några år tillbaka bortgångna men Olles fru Sigrid har förmedlat bilderna till brodern Lasse som var arbetskamrat med mig på F14 och jag vikarierade för honom på Nissaskolan – Centrala Verkstadsskolan. Under sin tid på Pinan i Karlkrona skötte han sig så väl att han fick följa med fd. Flygplankryssaren Gotland på en långresa vilket jag är otroligt avundsjuk på. Gotland var på den gamla tiden Sveriges hemliga vapen och försvarets skolor har försörjt Sverige med duktiga tekniker, sjömän och kamerala människor.
Lasse Ohlsson
|
